Bloggar lite sent om detta, men Jax var så himla duktig. - Det måste ju skrivas ner!

 

I förrgår kände vi (jag och svärmor, som har stor erfarenhet inom detta då hon är domare och hjälper mig såå himla mycket) att Jax äntligen var redo för ett full långt blodspår, 600 meter med två vinklar och ett bloduppehåll. Han har gått riktigt bra de senaste gångerna och tar blodet jättebra. Markerar tydligt och jag kan läsa honom väldigt bra. Lite därför vi har kommit så långt på så kort tid tror jag. Han har enbart spårat efter rådjur, denna gång fick han gå på älg. Mycket spännande var det! 

 

Starten tog han jättebra utan att jag behövde visa honom. Svärmor la t.o.m starten i en ruta och han höll sig faktiskt innanför. Men klumpig som jag är lyckades jag trassla in linan runt en förbaskad kvist. Så jag förstörde hans fina start. Väl upptrasslat gick han på spåret lika bra som innan. Puh!  Han gick nästintill på spåret hela tiden. Dock tyckte svärmor att han gick lite för fort fram så jag fick hålla emot. Och han drar j*vlar i mig hårt. Haha! 
Första vinkeln genade han en aning. Men han tog den helt ok. Efter halva sträckan låg spåret i snö någon meter, då spårar han jättenoga. Då syntes det verkligen att han spårade blodet och inte människospåret, vilket gladde mig väldigt mycket! Även under bloduppehållet syntes det tydligt när han letade efter blodet. Han korsade lite, men gick på spåret bra sen igen. Duktig pojke!! Det var första gången han hade ett uppehåll. Sista vinkeln tog han jättebra och mot slutet var tempot kanon men han genade fram till klöven. Såg på honom att han tvekade första sekunden fram till det men han tog den med glädje. 

 

Ruskigt bra spår. Det var så roligt! Svärmor tyckte att han var klart godkänd på detta om det hade varit ett prov. Han var redo och starta ett anlag, är det oxå för den delen. Så vi ska satsa på ett prov nästa helg, givetvis med en annan domare. För min del vill jag inte att det ska vara för lätt med en närstående domare. Vill ha lite utmaning, på spåret oxå. Det känns bättre att få feedback då. Vi ska iaf minst gå två träningspår till innan det är dags. Iiiiiih, roligt!

 

 

ÄNTLIGEN tittade solen fram idag! Åh, vad vårkänslor det bubblade i kroppen. Med sällskap av mormor och Mira var vi ute i två timmar. Kameran hängde givetvis med.

 

 

Vi hann även att gå ett blodspår innan solen gick ner som svärmor så snällt lagt ut åt oss. Hon har beställt en hel back med blod på Ica maxi. Det blir fin fint nu när det nästan inte finns någon snö alls kvar i skogen längre. Vi måste ju träna inför Viltspårspokalen som vi har bokat oss för. Först ska vi ju klara anlagsprovet. Så det gäller att ligga i. Men de tror jag nog vi ska klara, han jobbar på duktig faktiskt. Flamsar gör han ibland och korsar. Men han har alltid hittat klöven de ggr vi har gått.
- Med selen och linan på visste han vad han skulle göra och han luktade väldigt efter starten. Han hittade starten själv jättebra, gick på och av, velade lite till han kom till första vinkeln. Gick över och vände rätt. Andra vinkeln tog han jättesnyggt och efter det fram till den lilla bäcken som vi skulle korsa nosade han på bra. När vi väl skulle över bäcken tvekade han men han visste precis att det gick över. Slutklämmen gjorde han jättebra.

 

Spåret var mellan 150-200m och i början av det blåste det lite motvind som gjorde att han lyfte huvudet mer och slarvade ganska mycket. När han går bra har han nosen i backen. Han är jättetydlig när han går av då korsar han mer och arbetar verkligen för att hitta det igen. Det är då när terrängen är lite svårare som han kan stressa upp sig lite för mycket kan jag tycka, då blir han flamsig och är inte lika noga med att hitta sig tillbaka. 

 

Har återigen varit usel på att uppdatera vad vi har gjort för träningar. Inte så lätt när tiden inte räcker till och när det är trist väder ute med regn/snö som blir till slask och tempen stiger. Inte kul alls. Det får gärna hålla sig till kallare väder med snö eller gå mot vår. Så kameran har tagit en paus en längre stund. 

I måndags började jag även på mitt nya jobb. Dagtid. Så denna vecka har Jax fått vara själv en hel del. Har varit mellan 3 till 6 timmar ensam. Har inte varit några problem alls faktiskt. Han är så duktig på att bli lämnad, säger ingenting och under tiden han är själv ligger han mest och sover. När det har blivit alldeless för långa dagar har han varit hos svärmor och Martin har fått åka hem tidigare. Ena dagen kunde jag oxå gå hem tidigare. Väldigt skönt när man kan komma så bra överrens med jobbet. 

Nästa vecka kommer jag vara hemma mer. Tror det skulle vara bra för Jax att få mer sällskap så det inte blir för mycket av ensamhet. Risken kanske finns att det går över till att han börjar med en ovana, att det skulle börja bli jobbigt för honom. 

 

Jax har hunnit bli 10 månader redan (!), sjukt vad tiden går, Ska det gå i denna takt hoppas jag att vi kommer få mååååånga år tillsammans. För jag älskar verkligen dennna vovve! Det har jag sagt ett flertaliga gånger, får ni stå ut med. Jag är riktigt stolt!

 

Idag var det äääntligen dags för rallylydnadskursen, dock endagars 9-16. Men så j**la roligt! Även fast jag har gått denna kurs en gång förut, nybörjare och fortsättning, var denna dagen ägnad åt att ha roligt med Jax. Nyttigt och spännande även fast man redan kan ganska mycket ändå. 

 

 

Till en början är Jax väldigt nyfiken på alla andra hundar, stressar upp sig lite för mycket för allt är nytt och roligt. Under första passet var det kontakt vi mest la ner energi på. Att han skulle följa mig och lyssna. Det gör han bra i början ändå, dock kan han vara rätt flamsig. Det tar några gånger innan han verkligen går in för träningen. 

Efter lunch var han ganska tagen av alla intryck. Efter lite vila samarbetade han kanonbra med mig när allt hade smällt in. Jag fotade en stund när alla var koncentrerade på sin övning, fick instruktören äran att träna med Jax. Hon fick honom att gå så fint i fritt följ och kontakten dom hade var jättebra, och så snygg han var! Jag kan inte sluta le och titta på honom när någon annan gör något med honom. Han är verkligen rätt hund på alla sätt för mig.

 

 

Mot slutet av kursen var han huur roligt som helst att träna med. Han följde varje rörelse, fritt följ, sitt på sidan av och kontaken var drömlik. Dock blev han mer och mer "tung" i huvudet, så vi gav oss när vi var som bäst.

 

Till sist fick han världens bästa belöning när alla hade gått hem - leka av sig med Tango! (Var lite orolig under träningen att han bara skulle ha ögonen för honom då dom har lekt förut, men det gick bra! Inte lätt att fota två vildingar!)

 

 

På sistone har vi åkt en runda på längdskidor nästan varje dag och varit hundvakt åt mammas boys för att lätta hennes axlar lite. Det har varit lite fullt i lägenheten med djur, men alltid är det trevligt. Ska det va så ska de va ordentligt!

Det har varit nyttigt för både Icey och Ollie, som i år fyller 10 år (!), då dom har varit med i "vårat" så kallade liv, fartfyllt med andra ord. Så dom har varit otroligt nöjda med dagarna. Har varit nyttigt för Jax oxå som har fått anpassa sig till två "gubbar" och fått dela på allt. Han har blivit tillsagd av Icey några ggr, men jag tar det positivt för Jax är så himla på hela tiden. Inte för att han är dominant (finns inget ont i honom i huvudtaget) mest för att han är så busig. Mot slutet av dagarna lekte dom faktiskt ihop. Roligt!

 

Två rensade älg-ben hade svärmor fått av grannen som blev kvar av slakten. Hoppsann! Så vi delade passande "tandborstar" åt hundarna. Verkligen guld värt för Jax som älskar sånt! Otroligt bra för tänderna. Tycker dom faktiskt luktar "gott" i munnen efteråt när dom har fått smaska ett tag om dom har lite dålig andedräkt. Men så tycker ju inte sambon, haha!

 

Kristinehamn har vi varit till igen. Efter 3 timmars träning blir man ganska slut i huvudet, men kul som satan är det! Jax gör framsteg varje gång vi är iväg. Är nog fjärde gången nu på en dryg månad och det är jättestor skillnad från då och nu. Fick tillochmed beröm att han var duktig den här gången, hihi. Riktigt kul att höra!

Har fått otroligt mycket gratis av denna hund, nästan så att han inte borde få vara så bra. Lyhörd, följsam, tystlåten, charmig, busig, lugn (för att vara aussie), vill ständigt ha kärlek, underlägsen mot andra (på ett bra sätt)... ja, den listan kan bli lång. Han är verkligen ljuset i mitt liv, den viktigaste. Allt är så härligt med honom och vi passar så himla bra ihop! Hjärtat mitt.