Träningstävling i rallyn

Ja, idag var det en riktigt rolig dag! Ett leende har strålat från kroppen hela dagen! Tyvärr inga dagsfärska bilder.
 
Hemma-klubben hade en skrivar-kurs i rallylydnaden och för att dom ska klara den så måste dom ha ett antal ekipage som tävlar i respektive klass - nybörjare och fortsättning. Det var inget seriöst med tävlingen. Vana som ovana fick komma, det var egentligen bara bra om man gjorde fel för då fick dom skriva mer.
 
Det var ett otroligt bra tillfälle för både för mig och Jax att träna på. Så jag skrev upp oss på nybörjare. Sedan hade mamma vägare förbi så jag passade på att fråga henne om jag kunde få låna Icey, för han tycker det är såååå kul! Han skriker nästan efter mig var gång han ser mig. Det händer alltid något när jag tittar förbi enligt honom. Då fick det bli två starter i nybörjare. 
 
 
Det var lite dåligt med folk som kom så vi lånade hundar av varandra för att få ihop tillräckligt med ekipage. Hihi, det var lite kul. Så jag fick äran att starta en nybörjare med en tollare, Mira. Hur söt som helst! Hon var otroligt lik Jax i lynnet, - älskade alla. Vi skrapade ihop 73 poäng tillsammans. Inte illa pinkat! 
 
Jax och jag har inte tränat rally på över två månader. Senast var vi inomhus... tror faktiskt vi aldrig har varit utomhus med en "tävling" så. Förra veckan var han även "sjuk", jättedålig i magen (magsjuka). Det var nära att jag ringde vet. för att boka en tid. Men det lugnade sig efter fjärde dagen, som tur var. Usch, det var inte roligt... Så han har inte fått träna något alls på två veckor. 
Vi klev in på banan och debuterade med hela 96 poäng! De ni!!! Åh, så kuul det var!! Lite bristande samarbete och nosningar. Domaren var ganska hård med att dömma för att kursdeltagarna skulle få skriva så mycket som möjligt. Fick kommentaren, "snygga vändningar" och det gör han verkligen.
 
 
Med Icey fick vi 89 poäng, inte illa det heller för att inte ha tränat något alls. Han är som ett litet ljus bredvid mig. Lilla pojken, eller gamling som han nu mera blir kallad. 
 
Sedan var det delade meningar om att det fattades ekipage i fortsättnings klassen. Fick frågan då om jag kunde starta Jax eller Icey. Javisst, båda två! Oj, vad ger jag mig in i, haha! Det var lättare sagt än gjort. Startade Icey först och gjorde bort mig på en skylt. Sedan hade han svårt för att gå på höger sida om mig. Men fasen va vi hade kul, fast med ynka 63 poäng!
 
 
Sist ut av alla under dagen kammade Jax hem, hör och häpna!, 99 poäng, i fortsättningen med enbart "sned" som avdrag!! Ohmy! Vi har bara tränat lite grunder på skyltarna i denna klass. Han fixade högersidan kanon och hoppet var jag lite beskymrad över då vi bara har hoppat en gång och det var i vintras. Men han fixade det! T.o.m "sitt, stå, gå runt (föraren går runt hunden)" och "sitt, stå, sitt". Ja, jag var så imponerad. Och vi blev faktiskt dagens finalist av alla som var med i fortsättningen. Ojoj! "Och du som tycker att han inte är redo för att starta i nybörjare!", sa svärmor som var med i kursen. Hehe, det handlar väl mer om hur modig man är själv att kliva in på banan. Nervös är man alltid!
 
Men vi ska allt fixa RLD N titeln innan sommaren är slut! 
 
 
 

Ett mirakel

Igår lyckades Jax överraska mig totalt, helt tagen av hans självsäkerhet av att koppla ihop moment. 
 
 
I fredags la svärmor ett spår till Jax som skulle ligga under natten. Eftersom jag inte kunde vara med på dagens spårträning. Hon la inte ett långt spår, inte svårt heller. En ruta och spåret var inte ens 100 meter fram till klöven. Jag vill träna mer på spårstarten där jag tycker att han inte är säker nog på sin sak. 

Det blev nästa dag och lyckligt nog hade det regnat 8 mm under natten och det blåste som bara den. Medel vind som han hade på anlagsprovet. Great... Dessutom hade ju spåret legat i minst 20 timmar. Jax som bara har spårat ett spår som har legat i max 4 timmar...
Så detta spår steg några svårighetsgrader mer än vad han har spårat förut. Jaja, man måste ju åtminstone prova och se vad han är kapabel till.
Väl selen på var han taggad som vanligt. Jag släppte in honom i rutan så att vi hade motvind. Tyvärr blev han störd av Finn som satt i bilen och skällde. Han markerade starten bra ändå men släppte spåret på en gång. Då började vi om från början när svärmor hade stängt luckan till bilen. Släppte på Jax igen och han hittade spåret kanonbra, dock inte början som innan. Han gick precis på spåret trots att det blåste så. Vindade klöven. Helt otroligt. Han klarade det med. Svärmor sa innan, "klarar han detta spåret är han jätteduktig". Jora, minsann! 
 
Spårträningen som vi skulle ha varit med på innan, var tanken att vi skulle ha skotträna. Så vi gjorde det direkt när han hade klarat spåret. Dock travade det fram fem hästar på skogsvägen mot oss. Stora läskiga djur, då skäller vi tyckte Jax. Han skäller sällan och jag blir förvånad varje gång. Klappade honom lite lugnt så gick det över ganska snabbt.
Som tur var släppte han hästarna fort och vi återgick till träningen. Nu skulle han få ha ett "upplet" på klöven. Svärmor gick in en bit i skogen där ett blodspår från dagen innan låg. Hon la ifrån sig klöven och ställde sig en bit bredvid. Jax hade bara selen på sig och han fick kommandot "spåra" och sprang i väg av lycka. Andra övningen gjorde vi samma sak fast svärmor gick tillbaka till mig och jag visade Jax tydligare på blodet. Då använde han näsan mer. 

Medan jag lekte med honom med klöven sköt svärmor två skott ca 150 meter bort. Han reagerade, tittande mot henne men brydde sig inte alls och fortsatte att leka. Skönt tänkte jag. Nu skulle vi gå till ett annat blodspår som hade legat sedan dagen innan. Svärmor gick iväg med klöven så att Jax såg på. Efter 150 meter fäste hon klöven och gick tillbaka. Innan jag släppte på honom sköt hon ett skott bredvid oss, och hör och häpna. Han reagerade perfekt genom att med en ryckning ville springa mot klöven som om han var redo till tusen. Han fick lugna sig några sekunder, sedan visade jag på honom och han spårade kanon fram till klöven. Då blev jag helt stum. Hur jäkla duktigt får man vara?! Det fanns inte ord till hur glad jag var. Så fasinerande! Han visste precis att efter skotten kom klöven. Ett mirakel är det vad han är. 
 
Och tillsist skulle han grisa ner sig i diket som belöning. Det är Jax det!
 
 

Vårtecken

Med underbart soligt väder har vi varit ute i stort sett hela dagen, sååååå skönt! 
På förmiddagen umgicks vi med Nathalie och Ambra. Som dom hade längtat efter varandra! Med leriga pälsar, ormar som tittar fram i värmen och gott sällskap blev det många aussieskratt. Tack som vanligt Nathalie för en åter trevlig tur.
 
 
Till middag åkte vi ut till skogen, tände en brasa och hade det mysigt vid solnedgången. Då var det en filur som tyckte livet var underbart. Och tro inte att han höll sig ren så länge till...
 
 
 
 

Anlagsprov

Vaknade upp med ett harmoniskt leende på läpparna imorse av att det var blå himmel och sol. Som jag har längtat! Man blir verkligen tröttsam på alla gråa dagar.
Idag var det anlagsprovet som stod på spel. Morgon promenaden med Jax var väldigt härlig. Vi var ute sammanlagt 45 min innan vi skulle åka iväg. Medan jag "solade" mig vid våran stora gräsplätt precis utanför lägenheten roade sig Jax med pinnar och annat hyss som aussien kan hitta på. Vi har väldigt uppfinningsrika stunder tillsammans. Haha! Roligt nog fångade jag hans tokheter på bild. Och plastpåsar kan vara något att bita i ibland...
 
 
Där dog jag av skratt! Tokstålle!
 
Han var även duktig under sina rackartyg. Passerade 7 hundar under tiden vi var ute och han brydde sig inte alls. Då var jag riktigt nöjd.
 
Åh herregud vad det blåste ute. Jag tänkte, "hur ska detta gå? Spåret kommer bli hur svårt som helst för honom!" 
Innan vi gick Jaxens spår föjlde jag med på svärmors öppenklass spår. Jag blev lite lugnare i kroppen när jag märkte att det inte blåste lika mycket just i skogen. 
Jax var taggad till tusen innan jag släppte på honom på spåret, lite för mycket... Liiite dåligt tålamod har han när matte ska göra sig redo. Hehe.

 
Provform: rörligt viltspårsprov.
Klass: Anlagsklass.
Väder efter spårläggning: +2,5. Vind: Medel.
Väder vid provtillfälle: +7. Vind: Medel.
Terrängtyp: Barrskog, lövskog, tätningar, myr/mossmark, kuperat.
Maxtid: 30 min
Spårtid: 26 min
GODKÄND.
 
"Tar snabbt an spåret.
Sträcka 1 klarar något kryssande,
Vinkel 1 Ua,
Sträcka 2 Ua,
Vinkel 2 klarar med ringning,
Sträcka 3 klarar med stöd från föraren, blir störd av viltkänning,
Vinkel 3 klarar,
Sträcka 4 blodupppehåll klarar
Vinkel Ua,
Sträcka 5 klarar finner snabbt spårslut.
 
En unghund som på Sträcka 3 blir störd av ngt vilt som släpper helt på Sträcka 5, jobbar hela tiden och löser dagens uppgift"
 
 
Det är mycket man hinner tänka vid olika tillfällen. Det kändes som han gick slarvigare än vad han verkligen gjorde. Men han spårade klockrent. Man beter sig annorlunda när man inte vet vart spåret går. Vid viltkänningen var han väldigt låg och rädd, men gick ändå felfritt på spåret. Det var självförtroendet att spåra framåt som han fick hjälp med. Han tyckte verkligen inte om det djur som hade passerat där. Domaren sa att det var så kallade "vargspåret" som han gick och det har varit fler hundar som t.o.m har reagerat med ragg. Sådant händer inte ofta och jag är riktigt nöjd ändå. Nu vet jag vad han är kapabel till. 
 
 
Nu satsar vi på öppenklassen, vilket innebär skott. Som tur är är han inte skotträdd. Ska träna mycket på spårstarten. Nästa utmaning kommer att bli Viltspårspokalen! Ruskigt spännande!
 
 
 

Taggad till tusen

Yes, dagens spår klarade han med glans, har höga förhoppningar inför provet nu. Har märkt på tidigare spår när han inte har fått göra av med tillräckligt med energi att han slarvar, stressar upp sig och vädrar väldigt i luften. Idag hade han varit hemma med husse hela dagen och bara slappat. Direkt efter jobbet blev det enbart en kortis ut för att bli rastad, och ändå klarade han spåret jättebra. 
 
Spåret hade legat i drygt två timmar och denna gång fick han gå ett spår som var ansedd till att ha som prov. Med tre vinklar och ett bloduppehåll. Riktigt rolig terräng med mycket uppför och nedför, hade inte pulsen stigit då hade jag nog varit elittränad. Haha!
Det börjar bli otroligt roligt att sätta på honom selen och koppla på linan nu, då han börjar vädra på en gång.
För min skull tänkte jag denna spårning som ett träningsprov. Strax innan rutan släppte jag på honom för att han själv skulle hitta starten. Oj, så snyggt han gjorde det. Sa inte ens "spåra" till honom som jag alltid gör, han visste ändå. Han jobbade på riktigt bra. Lite för snabbt som vanligt i starten för han är så exalterad. Så jag fick åter igen hålla emot. En vinkel genade han i och en annan ringade han riktigt bra och jobbade sig mot blodet. Bloduppehållet märkte jag inte ens av för att han gick så korrekt med nosen nere i marken. Mot slutet syntes det att han började bli trött, linan var inte streckt många gånger. Men jobbade på gjorde han ändå! Vid slutet tappad han lite då det blåste lite i fel riktning. Han gick förbi klöven med någon meter och var på väg att ta svärmors spår ut. Men vände och hittade klöven istället. 
Jag är sååååå nöjd över att han spårar blodet och inte andra spår. Med tanke på att vi har spårat bruks lite förut. Han skiljer dom åt väldigt bra! 
 
 
Eftersom han gick så bra idag igen lägger vi inget mer spår tills det är dags för provet på lördag. Han ska få "längta" lite. Och jag tror faktiskt att jag inte ska göra så mycket med honom den dagen det är dags, all energi behövs. Är rikigt taggad! 
 
Den 17 maj är vi även anmälda till officiell rallylydnads tävling. Nu ska vi debutera! 18 april är det utställning som junior i Kista. Hoppas på lika underbart uppförande i ringen som på MyDog. Håller hårda tummar!
 
 
 

RSS 2.0