För några dagar sedan var jag och Jax med svärmor och Finn till Lillestrom i Norge på utställningsmässa. Otrooligt roligt även om jag inte kunde ställa ut Jax då 9 månader var valpgränsen. Det hade varit ännu roligare om vi hade fått vara med i ringen men jag tror inte det gick någon nöd på både mig eller Jax. Jättebra träning för hans psykiska del, tex med hundar som fanns på varje fläck. I början var han obekväm när vi susade förbi alla till våran ring med packning och buren. Han var väldigt flåsig så han fick gå in i buren tillsammans med Finn. Han var inte stressad på något negativt vis, men känslan för honom som är så glad i alla blev väl lite för mycket för det var ju sååå många som var så roliga.

Vi hade väldigt gott om tid på oss innan Finn skulle in i ringen så vi strosade runt bland stånden och tiggde lite grejer. Mycket foderprover blev det efter dagens slut. Jax hade så mycket att tänka på i början att han inte hade tid att kissa av sig utanför mässan. Man fick ju inte gå ut på parkeringen, istället hade de gjort en uteplats på taket med presenning och sågspån. Det gick an tillslut.

 

När ringarna var klara för finalen passade jag på att ställa upp Jax för "domaren", som var svärmor. Han ställde upp sig mycket snyggt själv med bara mina komandon och sprang med stora fina steg. Han kan nog komma riktigt långt!

 

Världen är så himla liten ibland. Aussietiken som blev Norsk vinnare var Jax moster. Vi tillbringade en liten stund vid aussie ringen när vi hade tid över och tiken var otroligt vacker. Så nätt och följsam. Så himla roligt!

 

Även jag behöver mina stunder att lära mig av detta. Vägen dit och pengarna som spenderades utan att jag fick någon kritik på Jax var helt klart värt det ändå!

 

31 november är det dags för Arvika utställningen och därefter Stockholmsmässan (Dock ska inte Jax ställas där) innan det är dags för Mydog i Göteborg.

 

 

Idag fick Jax gå ett personspår som han fixade galant! Eller rättare sagt snuslåde-spår som svärmor så roligt har lärt mig. Spårlängan var drygt 150 m och han fick leta upp två leksaker, tre snuslådor och en brukspinne.

Startpunkten visade jag knappt för honom då han hittade den själv. Första leksaken kom rätt fort för att få honom att lära sig vad vi höll på med. Skillnaden från starten och efter leksaken var stor. Från start var han lite osäker på vad han spårade tills han hittade leksaken och lös upp som ett ljus. Efter det spårade han på i ruskig fart och jag kan inte vara mer stolt över honom. T.o.m brukspinnen stoppade han i munnen utan att tugga. Yes! Så jäv*a roligt!!! Det jag var mest imponerad av var att han hade klarat spåret i frost och -1 grad. Han korsade spåret några gånger men jobbade duktigt framåt. Det är mattes ögonsten de!!